Medmänsklighet- nyckeln till lycka

Kan vi bli lyckligare genom att medvetet satsa på att bli lyckligare?

I en studie som gjordes på tusentals personer från USA och tre länder i Asien ville forskare ta reda på just det. Och de gjorde en viktig upptäckt. Om du medvetet anstränger dig för att bli lyckligare- kommer du inte att bli det.
     Om du bor i USA, det vill säga (och mycket troligtvis Sverige samt andra länder i väst). När de som bor i Asien däremot medvetet anstränger sig för att bli lyckligare, så fungerar det. Vad är då skillnaden? Vad gör de i Asien som vi inte gör i väst?
     I sin bok Lost Connections: Uncovering the Real Causes of Depression and the Unexpected Solutions, berättar författaren Johann Hari om den här studien och de slutsatserna som han själv drar från den.

Individen eller kollektivet?

I västvärlden har vi en individualistisk syn på människan. Självförverkligande och personlig framgång är stora drivkrafter som styr vårt sätt att leva, påverkar våra prioriteringar och livsval. Vi tror att lycka och tillfredsställelse är en individuell strävan; vi likställer lycka med personliga prestationer; en bra inkomst, bra utseende och att ha de rätta prylarna. Vår strävan efter lycka är en överdrivet självupptagen affär som till stor del går ut på att blåsa upp våra egon, vilket reflekteras i uttrycket “vinna eller försvinna”.
     Om du mår dåligt – om du till exempel lider av stress, depression eller ångest- är det lätt att tro att du måste fokusera mer på dig själv och din egen lycka, för att kunna komma på banan och må bra.
     Detta är ett budskap som vi ständigt möts av både genom självhjälpsrörelsen och reklam. Och medan det finns mycket användbart att hämta från självhjälpslitteraturen, blir det lätt att glömma en viktig sak; vi kan må mycket bättre om vi fokuserar mer på andras lycka och lägger mindre energi på oss själva och våra egna problem.
     Johann Hari berättar att i Asien (för att hårddra det lite) har de en mer kollektiv syn på människan. Om till exempel en person i en viss grupp är olycklig, så ser de inte att resten av gruppen kan vara lycklig samtidigt.
     Skillnaden mellan försökspersonerna i studien var alltså att de i Asien hade satsat på att göra andra lyckliga. De strävade efter att göra förbättringar som skulle gagna dem runt omkring dem, istället för att fokusera på sig själva. Genom att fokusera mer på andra och deras lycka, blev de själva lyckligare på köpet.

Det här är en viktig upptäckt, som vi skulle gagnas av att ta till oss här i väst. Men hur ändrar vi på djupt invanda mönster, som präglat oss hela livet?

Kärleksfull vänlighet som meditation

Johann Hari berättar om en vän till honom som gjorde en helomvändning. De umgicks mycket när de båda var studenter. Deras umgänge gick till stor del ut på att utväxla spydigheter om andra. Tillsammans gödde de sin bitterhet och missunnsamhet gentemot andra i sin omgivning när de andra lyckades och nådde framgångar.
     Johann och hans vän Rachel träffades inte på många år. Sen när han återsåg henne, var hon förvandlad. Hon var lättare till mods, gladare och kunde vara genuint glad för andras skull. Hon berättade att hon hade tröttnat på att jämt vara avundsjuk och bitter, och några år tidigare börjat praktisera “compassion meditation” femton minuter om dagen. Hennes meditationsträning gick ut på att föreställa sig andra personer lyckliga, en i taget- och samtidigt känna lycka över deras lycka. Genom att göra detta dagligen togs udden av hennes avundsjuka; hon kände sig säkrare på sig själv, kunde vara uppriktigt glad för andra, och även för sig själv.
     Det här exemplet visar att vi inte behöver göra drastiska förändringar i våra liv, utan det kan räcka med att vi skiftar fokus för att bli mer medmänskliga.
     Den typ av meditation som Rachel utövade är mycket lik en meditationsteknik som buddhister har praktiserat i hundratals år; Metta Bhavana meditation, eller Loving Kindness Meditation som det också kallas. Där fokuserar man på att rikta kärleksfull vänlighet, värme och välvilja till både sig själv och andra. I studier där man jämfört effekten av Loving Kindness Meditation med mindfulnessmeditation så visar sig Loving Kindness ha ännu fler positiva fysiska och känslomässiga effekter än vanlig mindfulness meditation.
     De som utövar Loving Kindness meditation regelbundet utvecklar bland annat sin förmåga att förlåta, känslan av samhörighet med andra och deras självacceptans stärks. Det kan räcka med 15 minuters meditation några gånger i veckan för att få dessa positiva effekter.
     Vill du bli lyckligare kan du alltså rikta en välvillig intention utåt, mot din omgivning. Du kan göra det i meditation, och du kan också göra det i dagliga livet. Om det blir till en vana, kan det göra en stor skillnad för dig i ditt liv och för dem runtomkring dig.

 

Källor

Johann Hari (2018). Lost Connections: Uncovering the Real Causes of Depression – and the Unexpected Solutions. Bloomsbury.

Positive Emotion Correlates of Meditation Practice: A Comparison of Mindfulness Meditation and Loving-kindness Meditation. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29201247 (2019-05-09)

18 Science-Based Reasons to Try Loving-Kindness Meditation Today! https://emmaseppala.com/18-science-based-reasons-try-loving-kindness-meditation-today/ (2019-05-09)